Välkommen till Borås BågskytteSällskaps nybörjarguide. Hoppas att denna sida kan vara till nån nytta till dig som utövar sporten – Bågskytte!

Bågskytte

Man har skjutit båge sen urminnes tider, först vad det ett redskap för att överleva, och man har använt den i krig mot varandra. Man har dock alltid tävlat i bågskytte och syftet med denna hemsida är att presentera de olika bågarna, skjutklasser och lite olika tillbehör en bågskytt måste ha. Denna sida riktar sig mest till människor som är intresserade av bågskytte men inte vet ett skvatt om vad man egentligen skjuter med. Jag vet många som säger, ”-Hur kul är det egentligen att skjuta en sån där Robin Hood båge?!”, utan att veta hur mycket utvecklingen gått framåt. Bågar som kommer att presenteras här är, recurvbågen, compoundbågen och långbågen. Varför man borde välja en bågstil framför en annan och så vidare. Tävlingsformer som kommer att presenteras är jakt, fält, tavla och 3d-skytte, alltså de vanligaste i Sverige. Det finns många klassindelningar i Sverige och jag ska försöka göra det lite lättare för er. Vad betyder egentligen HCE, DK13 HC60?

Val av båge

När man ska köpa en båge märker man fort att det finns nästan hur många olika märken och typer som helst. Vid ett köp av en båge bör man först testa ett antal bågar, eftersom valet mellan olika bågmärken eller typer är beroende på ekonomi, vad man trivs bäst med och ”vad man tror är bra för att eliten skjuter med det”.

En båge är inte något man köper en gång i månaden, eftersom priset varierar från runt 1500 kronor och uppåt. Oftast betydligt dyrare. Vad man bör tänka på är draglängden, dragstyrkan och båglängd då det finns olika F.I.T.A.-bestämmelser för detta. Du bör kunna hålla din båge uppdragen i full draglängd i ca en minut utan att musklerna kollapsar eller att riktpunkten förändras. Måste du välja mellan två olika dragstyrkor, tjänar man oftast på att välja den lite lägre poundstyrkan. Men man bör tänka på att den starkare bågen har en mer kompakt siktesskala om man tänker skjuta mycket i skogen. Har du en stark båge måste träningen vara intensivare för att tekniken skall hålla. Du kan lätt ”förlora” flera pound i kast på en dålig teknik.

Skjutteknik

Vissa tips är ej tillämpbara på alla bågtyper.

Fötternas placering Hela fotbladet på båda fötterna ska hela tiden ha kontakt med underlaget. Avståndet mellan fötterna bör vara samma som bredden över axelpartiet. Vinkeln anpassas till kroppslängd och ledstyvhet. Stå så rak som möjligt.
Kroppens hållning Kroppen ska vara lodrät. Sträck ut kroppen så att den befinner sig vinkelrät mot underlaget utan att spänningar uppstår. Låter du kroppen sjunka ihop kan du få variationer från skott till skott. Ett bra sätt att få en bra kroppsställning: Ställ dig som ett T med armarna rakt ut. Böj dragarmen så att handen kommer mot ansiktet. Nu har du en bra skjutställning. Tyngdpunkten ska vara mitt över fötterna. För att få bättre stabilitet i kroppen skall knälederna låsas genom att de böjs bakåt.
Båghandens placering Handen placeras i handtaget djupaste del så tryckpunkten kommer mellan tumme och pekfinger. Handleden skall vinkas något neråt för att få bra kontakt med handtaget. Fingrarna skall vara avslappnade så att de inte påverkar bågen i skottögonblicket. Du ska ej hålla i bågen utan bara trycka. Använd alltid fångrem så att du inte tappar bågen.
Pilens placering på bågen Pilen placeras mellan de två nocklägena på strängen (Inte alltid det finns två). En av pilens fjädrar ska peka ut från bågen (mot dig). Denna fjäder har ofta en annan färg än de andra två. Pilen ska ligga på pilhyllan om sådan finnes. Du ska inte använda några fingrar för att hålla kvar pilen såvida inte du skjuter med mellandrag. Om pilen inte ligger kvar på pilhyllan så är antingen hyllan defekt eller så är det något fel i uppdragstekniken.
Strängfattning Strängen hålles med tre fingrar: pek, lång och ringfinger. Tummen och lillfingret ska ej vara med utan böjs in mot handflatan. Fingrarna böjes i en djup krok. Det är viktigt att vara avspänd i hela handen. Är fingrarna spända bör du försöka hitta ett läge där de inte är det.
Underdrag Används vid klassiskt skytte. Samtliga fingrar placeras under pilen. För att kunna sikta i mitten på alla avstånd kan man variera avståndet mellan nock och pekfinger.
Mellandrag Används vid skjutning med sikte (fristil) eller för långbågar. Pekfinger placeras över pilen, lång och ringfinger placeras under pilen. Fingrarna har en tendens att glida ihop och klämma pilen under uppdraget. Detta kan avhjälpas med en fingerspridare på tabben. Det kan vara bra att ha en något mindre greppning med pekfingret eftersom det har dubbla nervbanor och inte har anpassad motorik för att släppa strängen.
Upplyft Placera bågen lodrät framför dig. Drag ut bågen något för att känna att fingersättningen och handisättningen på bågen stämmer. Sträck ut bågarmen så att den blir rak och lås armbågen. Håll bågarmen sträckt. Lyft bågen så att den pekar rakt mot tavlan.
Delningen Drag strängen med en jämn rörelse mot ansiktet. Fördela kraften lika mellan drag och båghand. Draghanden ska alltid komma uppifrån och gå ner i ansiktet. Rörelsen ska minska men aldrig upphöra. Först när du kommit upp i ansiktet ska siktning påbörjas.
Ankring Ankring innebär att du har ett ställe på kinden som du alltid hittar tillbaka till. Det är mycket viktigt att man ankrar på exakt samma ställe varje gång. När armbågen, draghanden och båghanden ligger på samma linje har man uppnått kontaktlinjering. Då ligger alla krafter på en linje och man får maximal styrka.
Siktning Den tid som du siktar. Bör vara 4-6 sek. Under siktningen ska koncentrationen vara maximal.
Avdrag Under siktningens gång förkommer hela tiden ett konstant drag. Mot slutet av siktningen ska fingrarna slappna av och strängen ska glida ur fingrarna. Det är strängen som skall släppa från fingrarna och inte fingrarna som släpper strängen. Om man öppnar fingrarna för att släppa strängen blir risken för spridning stor.
Fullfölj Fullfölj skottet genom att ha blicken kvar på den punkt du siktade på. Bågarmen ska vara kvar i sitt horisontella läge och dragarmen ska åka bakåt längs kinden. Om skottet är tekniskt väl genomfört kommer bågen att fångas upp av handremmen och inte röra sig i sidled eller höjdled. Greppa inte bågen i skottögonblicket. Titta aldrig efter pilen i skottögonblicket.

Tävlingsformer

Jakt är en av de mest populäraste tävlingsformerna i bågskytte. En jaktskyttetävling består av ett antal olika mål med bilder på vanliga djur ur vår svenska fauna. Man skjuter på de målen från 5 meter och ända upp till 60 meter, alltid okänta avstånd. En undergrupp till Jakt är 3D, där man skjuter på 3-dimensionella djurfigurer.

Man samlas i patruller med tre till sex deltagare, man blir utledd i skogen av någon arrangör för tävlingen till patrullens första mål, där man väntar tills man får börja skjuta. Därefter följer man en snitsel runt banan. Skytten har tre pilar på sig att träffa målet.

Vid jaktskytte skall man helst träffa djuret med första pilen, då det ger mer poäng än med en senare pil. Sedan kan man om man vill skjuta sina två pilar som man har kvar. Men om man träffat djuret med första pilen får man inte mer poäng för det. Poängberäkningen är: Träff med första pilen inom hjärtringen ger 20 poäng. En träff inom kroppslinjen ger 15 poäng. Träff med andra pilen inom hjärtringen ger 15 poäng och inom kroppslinjen får man 10 poäng. För en träff med tredje pilen inom hjärtringen får man 10 poäng och inom kroppslinjen får man 5 poäng. Pilarna måste vara märkta, eller som vi bågskyttar säger crestade. Detta för att man skall kunna avgöra vilken pil som sköts först. Märkning består av en till tre 5mm breda ringar långt bak på pilen. Man får använda kikare först efter att man skjutit den första pilen. En jakttävling består av 30 mål, alla med för skytten okända avstånd. Jakt-SM består alltid av 2 gånger 30 mål.

Det första en skytt gör vid skjutpålen är att bestämma avståndet från skjutplatsen till målet. Det kan vara svårt ibland för det kan vara uppåt eller nerför, man får då göra korrigeringar. Man kan göra felbedömningar på någon meter, det kan räcka för att missa målet helt! Avståndsbedömning är för en del skyttar jättesvårt, men det finns också skyttar som tycker det är lätt och roligt. De som har svårt för sig får lära sig och träna, den bästa jaktträningen är att skjuta många tävlingar.

Djurfigurerna är uppdelade i fyra olika storleksgrupper, beroende på hjärtringsstorlek. Den minsta gruppen har en hjärtring som är 7.5 (5)cm, nästa storlek har en ring som är 15 (10)cm, den näst största har en 22.5 (15)cm stor ring, och den största har en ringstorlek på 30 (20) cm i diameter. Siffran inom parentes är compoundhjärtringen. Skjutavståndet varierar på din klass och bågtyp.

De flesta skyttar vill ha så snabb båge som möjligt, så att de får en så flack pilbana som möjligt speciellt vid jaktskytte. En snabb båge gör så att en felbedömning på några meter inte gör så mycket, men om man har en slö, långsam båge kan det betyda bom.

En annan tävlingstyp är fältskytte eller Arrowheadrond som det heter på FITA språk skjuts till skillnad från jaktskyttet alltid på runda femringade tavlor. Tavlorna finns i fyra olika storlekar. De är 20, 40, 60 och 80cm. Skjutavståndet varierar mellan 5 och 60 meter.

Antal tavlor och vilken tavla man skjuter på varierar beror på tavlans storlek. Man skjuter dock alltid tre pilar per skjutstation. Vid 20cm-tavlan finns det fyra rader med tre små tavlor i varje, där man skall skjuta en pil i varje tavla tillhörande sin egen rad. A-skytten skjuter på rad 1, B-skytten på rad 3, C-skytten på rad 2 och D-skytten på rad 4. Vid 40 cm-tavlor är det fyra tavlor uppsatta i en fyrkant. A-skytten skjuter på A-tavlan, alltså överst till vänster. B skjuter på B-tavlan som är överst till höger. C skjuter på C-tavlan, underst till vänster och D skjuter på tavla D som är underst till höger. Vid tavlor på 60 och 80cm är det bara en tala uppsatt. Alla skjuter alltså på samma tavla.

Det är alltid tre mål av varje storlek, dvs 12 mål på ett varv. Vid en vanlig endagars tävling skjuter man ett varv med avståndet utmärk (märkt bana) och ett varv utan avståndet (omärkt). Tavlan är femringad och det är möjligt att få 15 poäng per mål, med andra ord 24 * 15 = 360 poäng. Till skillnad från jakttävlingar behöver man inte ha cresting eftersom man får beskjuta tavlorna i vilken ordning man vill och med vilken pil man vill. Man brukar få lite högre poäng på omärkt bana då det är lite kortare avstånd.

Tavelskytte bedrivs året runt både inomhus och utomhus, tavelskytte är därför den vanligaste tävlingsformen.

Avstånden inomhus är 12m, 18m och 25m. De som ej fyllt 16 år skjuter på 12 meter. 18m skjuter alla som är över 16år. Compoundskyttar och fristilsskyttar skjuter oftast på en så kallad 3-spot tavla. Tavelstorlekarna varierar på vilken klass man skjuter. 10 klassen (dvs de som ej fyllt 13år) skjuter på en 60cm tavla. De som fyllt 13 och de som skjuter revurve skjuter på en 40 cm tavla på antingen 12 meter (13 klassen) eller 18 meter (19 klassen). Vid 18 meters tävlingar skjuter compoundklasserna från 16 år och uppåt på en 40 cm 3-spot tavla, 10:an är 2cm stor. Det som är speciellt med en tre-spot tavla är att det är 3 små tavlor på en tapet. De är numrerade från 6 till 10, en pil som är sämre än en sexa är alltså bom. Vid 25 meters tävlingar skjuter recurveklasserna från 16 år och uppåt på en tioringad 60 cm tavla medan compound skyttarna skjuter också på en 60:a men räknar innertian. Långbågsskyttar skjuter alltid på 18 meter på en 10-ringad 60 cm tavla.

Utomhus används två olika tavlor nämligen en som är 80cm och en som är 122cm, båda är tioringade med en för compoundklasserna en speciell innertia. Denna innertia är hälften av den ”normala” tian dvs. 4 cm på 80 cm tavlan och 6,1 cm på den stora 122:an. Resten är alltså en nia för compoundskytten. Avstånden varierar från 90 meter till 20 meter (som de allra yngsta skjuter på).

En vanlig FITA-rond skjuts på 90, 70, 50, 30 meter för vuxna män, damerna skjuter på 70, 60, 50 30m. Äldre juniorer skjuter samma rond som damerna, de yngre juniorerna skjuter på 50, 40, 30 och 20 meter. Man har en 122:a på de två längsta avstånden och en 80:ia på korthållen. En hel FITA-rond består av 36 pilar på varje avstånd = 144 pilar. Det finns tävlingar som man skjuter en halv FITA-rond. En populär rond är 900-ronden där vuxna skjuter 30 pilar på en 122:a på tre olika avstånd nämligen 60, 50 och 40m. Denna tävlingsform har blivit populär av flera orsaker, skytten känner att han får mer poäng och den tar kortare tid att genomföra.

Ankring

ankring

Båghandens placering

baghandsplac

Klasser

När du börjar skjuta är du nog ganska liten, du kanske är 10-12år. Du skjuter då i klassen HC/DC/HK/DK/HF/DF 10. Du skjuter på en 80 cm tavla inomhus på 12 meter, utomhus skjuter du på en 122cm tavla på 20 meter.

Året du fyller 13 år flyttas du upp en klass, du skjuter då i HC/DC/HK/DK/HF/DF 13, du skjuter nu på en lite mindre tavla, närmare bestämt en 40 cm tavla och detta gör du på 12 meter inomhus. Utomhus är det lite värre, här gäller det att skjuta avstånd från 5m och ända upp till 40m.

Klassen som man går upp till nästa gång man fyller 16 i kalender år är just HC/DC/HK/DK/HF/DF 16, nu blir avståndet längre både inomhus och utomhus, närmare bestämt 18m inne och ända upp till 90m för HC-klasserna. Klassiskt skjuter på max 60m, fristil herrar 90m, fristil damer 70m…..läs mer om detta i SBF’s stadgar.

De olika klasserna är enligt följande ålder: 10,13,16, 19, 40, 50, 60. För långbågar finns bara en klass och den delas inte upp efter kön. Man räknar kalenderåret när man ska upp i en klass, t ex är du 15 år, ska fylla 16, måste du flytta upp till 16-klassen även om du fyller år i december. Den första bokstaven i klassbeteckningen (H eller D) står för Herr respektive Dam. Den andra för typen av båge: Compound, Klassiskt och Fristil. Om det skulle stå Ha allra först så är det Handikappklass.