Välkommen till Borås BågskytteSällskaps nybörjarguide. Hoppas att denna sida kan vara till nån nytta till dig som utövar sporten – Bågskytte!
Bågskytte
Man har skjutit båge sen urminnes tider, först vad det ett redskap för att överleva, och man har använt den i krig mot varandra. Man har dock alltid tävlat i bågskytte och syftet med denna hemsida är att presentera de olika bågarna, skjutklasser och lite olika tillbehör en bågskytt måste ha. Denna sida riktar sig mest till människor som är intresserade av bågskytte men inte vet ett skvatt om vad man egentligen skjuter med. Jag vet många som säger, ”-Hur kul är det egentligen att skjuta en sån där Robin Hood båge?!”, utan att veta hur mycket utvecklingen gått framåt. Bågar som kommer att presenteras här är, recurvbågen, compoundbågen och långbågen. Varför man borde välja en bågstil framför en annan och så vidare. Tävlingsformer som kommer att presenteras är jakt, fält, tavla och 3d-skytte, alltså de vanligaste i Sverige. Det finns många klassindelningar i Sverige och jag ska försöka göra det lite lättare för er. Vad betyder egentligen HCE, DK13 HC60?
Val av båge
När man ska köpa en båge märker man fort att det finns nästan hur många olika märken och typer som helst. Vid ett köp av en båge bör man först testa ett antal bågar, eftersom valet mellan olika bågmärken eller typer är beroende på ekonomi, vad man trivs bäst med och ”vad man tror är bra för att eliten skjuter med det”.
En båge är inte något man köper en gång i månaden, eftersom priset varierar från runt 1500 kronor och uppåt. Oftast betydligt dyrare. Vad man bör tänka på är draglängden, dragstyrkan och båglängd då det finns olika F.I.T.A.-bestämmelser för detta. Du bör kunna hålla din båge uppdragen i full draglängd i ca en minut utan att musklerna kollapsar eller att riktpunkten förändras. Måste du välja mellan två olika dragstyrkor, tjänar man oftast på att välja den lite lägre poundstyrkan. Men man bör tänka på att den starkare bågen har en mer kompakt siktesskala om man tänker skjuta mycket i skogen. Har du en stark båge måste träningen vara intensivare för att tekniken skall hålla. Du kan lätt ”förlora” flera pound i kast på en dålig teknik.
Skjutteknik
Vissa tips är ej tillämpbara på alla bågtyper.
| Fötternas placering | Hela fotbladet på båda fötterna ska hela tiden ha kontakt med underlaget. Avståndet mellan fötterna bör vara samma som bredden över axelpartiet. Vinkeln anpassas till kroppslängd och ledstyvhet. Stå så rak som möjligt. |
| Kroppens hållning | Kroppen ska vara lodrät. Sträck ut kroppen så att den befinner sig vinkelrät mot underlaget utan att spänningar uppstår. Låter du kroppen sjunka ihop kan du få variationer från skott till skott. Ett bra sätt att få en bra kroppsställning: Ställ dig som ett T med armarna rakt ut. Böj dragarmen så att handen kommer mot ansiktet. Nu har du en bra skjutställning. Tyngdpunkten ska vara mitt över fötterna. För att få bättre stabilitet i kroppen skall knälederna låsas genom att de böjs bakåt. |
| Båghandens placering | Handen placeras i handtaget djupaste del så tryckpunkten kommer mellan tumme och pekfinger. Handleden skall vinkas något neråt för att få bra kontakt med handtaget. Fingrarna skall vara avslappnade så att de inte påverkar bågen i skottögonblicket. Du ska ej hålla i bågen utan bara trycka. Använd alltid fångrem så att du inte tappar bågen. |
| Pilens placering på bågen | Pilen placeras mellan de två nocklägena på strängen (Inte alltid det finns två). En av pilens fjädrar ska peka ut från bågen (mot dig). Denna fjäder har ofta en annan färg än de andra två. Pilen ska ligga på pilhyllan om sådan finnes. Du ska inte använda några fingrar för att hålla kvar pilen såvida inte du skjuter med mellandrag. Om pilen inte ligger kvar på pilhyllan så är antingen hyllan defekt eller så är det något fel i uppdragstekniken. |
| Strängfattning | Strängen hålles med tre fingrar: pek, lång och ringfinger. Tummen och lillfingret ska ej vara med utan böjs in mot handflatan. Fingrarna böjes i en djup krok. Det är viktigt att vara avspänd i hela handen. Är fingrarna spända bör du försöka hitta ett läge där de inte är det. |
| Underdrag | Används vid klassiskt skytte. Samtliga fingrar placeras under pilen. För att kunna sikta i mitten på alla avstånd kan man variera avståndet mellan nock och pekfinger. |
| Mellandrag | Används vid skjutning med sikte (fristil) eller för långbågar. Pekfinger placeras över pilen, lång och ringfinger placeras under pilen. Fingrarna har en tendens att glida ihop och klämma pilen under uppdraget. Detta kan avhjälpas med en fingerspridare på tabben. Det kan vara bra att ha en något mindre greppning med pekfingret eftersom det har dubbla nervbanor och inte har anpassad motorik för att släppa strängen. |
| Upplyft | Placera bågen lodrät framför dig. Drag ut bågen något för att känna att fingersättningen och handisättningen på bågen stämmer. Sträck ut bågarmen så att den blir rak och lås armbågen. Håll bågarmen sträckt. Lyft bågen så att den pekar rakt mot tavlan. |
| Delningen | Drag strängen med en jämn rörelse mot ansiktet. Fördela kraften lika mellan drag och båghand. Draghanden ska alltid komma uppifrån och gå ner i ansiktet. Rörelsen ska minska men aldrig upphöra. Först när du kommit upp i ansiktet ska siktning påbörjas. |
| Ankring | Ankring innebär att du har ett ställe på kinden som du alltid hittar tillbaka till. Det är mycket viktigt att man ankrar på exakt samma ställe varje gång. När armbågen, draghanden och båghanden ligger på samma linje har man uppnått kontaktlinjering. Då ligger alla krafter på en linje och man får maximal styrka. |
| Siktning | Den tid som du siktar. Bör vara 4-6 sek. Under siktningen ska koncentrationen vara maximal. |
| Avdrag | Under siktningens gång förkommer hela tiden ett konstant drag. Mot slutet av siktningen ska fingrarna slappna av och strängen ska glida ur fingrarna. Det är strängen som skall släppa från fingrarna och inte fingrarna som släpper strängen. Om man öppnar fingrarna för att släppa strängen blir risken för spridning stor. |
| Fullfölj | Fullfölj skottet genom att ha blicken kvar på den punkt du siktade på. Bågarmen ska vara kvar i sitt horisontella läge och dragarmen ska åka bakåt längs kinden. Om skottet är tekniskt väl genomfört kommer bågen att fångas upp av handremmen och inte röra sig i sidled eller höjdled. Greppa inte bågen i skottögonblicket. Titta aldrig efter pilen i skottögonblicket. |
De fyra vanligaste tävlingsformerna är jakt, 3D, fält och tavla. Den sistnämnda skjuts både inomhus och utomhus, medan de tre andra endast utövas utomhus.
Det finns dock fler former att tävla i. Om ingen av dessa stilar passar just dig finns det säkerligen en annan tävlingsform som verkar mer lockande. Varför inte prova beridet bågskytte, det vill säga att skjuta från hästryggen i full galopp? Mer information om den grenen hittar du här: https://www.bagskytte.se/tavlingar–resultat/tavlingsgrenar/beridet.
En jakttävling består av ett antal olika mål med bilder på vanliga djur ur vår svenska fauna. Man skjuter på målen från fem meter och ända upp till sextio meter, och avstånden är alltid okända.
Man samlas i patruller med tre till sex deltagare. En person från arrangörens sida leder patrullen till sitt första mål i skogen, där de väntar på att få börja skjuta. Därefter följer patrullen en snitslad rutt runt banan. Skytten har tre pilar på sig att träffa målet.
Jakt är den mest komplicerade tävlingsformen att räkna poängmässigt i jämförelse med de andra. Även om man har tre pilar på sig att träffa djuret, ger de olika poäng: den första pilen ger mest, den andra näst mest och den tredje minst.
Poängberäkningen är:
- Träff med första pilen: Inom hjärtringen ger 20 poäng. Inom kroppslinjen ger 15 poäng.
- Träff med andra pilen: Inom hjärtringen ger 15 poäng. Inom kroppslinjen ger 10 poäng.
- Träff med tredje pilen: Inom hjärtringen ger 10 poäng. Inom kroppslinjen ger 5 poäng.
Pilarna måste vara märkta, eller som vi bågskyttar säger crestade. Detta görs för att man ska kunna avgöra vilken pil som sköts först. Märkningen består av en till tre fem millimeter breda ringar långt bak på pilen. Man får använda kikare först efter att man har skjutit den första pilen. En jakttävling består av 30 mål, alla med okända avstånd. Jakt-SM består alltid av två gånger 30 mål.
Det första en skytt gör vid skjutlinjen, som markeras av en färgad påle, är att bedöma avståndet från skjutplatsen till målet. Detta kan vara svårt ibland, då man måste göra korrigeringar om det är upp- eller nerför. Man kan göra felbedömningar på någon meter, och det kan räcka för att missa målet helt! Avståndsbedömning är jättesvårt för en del skyttar, men andra tycker att det är lätt och roligt. De som har svårt för sig får träna, och den bästa träningen är att skjuta många tävlingar!
Exempel på jakttapet
3D
3D är en nära släkting till jaktskytte, men istället för djurbilder på papper skjuter man på tredimensionella replikor av djur tillverkade i skumplast.
Djuren är indelade i fyra storleksgrupper, beroende på hjärtringens storlek. Siffran inom parentes visar den ringstorlek som gäller för compound-bågar.
| Storleksgrupp | Standard hjärtring |
Hjärtring (Compound)
|
| Minsta | 7,5 cm | 5 cm |
| Nästa storlek | 15 cm | 10 cm |
| Näst största | 22,5 cm | 15 cm |
| Största | 30 cm | 20 cm |
Skjutavståndet varierar beroende på vilken klass och bågtyp du tävlar med.
De flesta skyttar vill ha en så snabb båge som möjligt, vilket ger en så flack pilbana som möjligt. En flackare pilbana minimerar effekten av en felbedömning på några meter. Med en långsam båge, där pilarna flyger i en mer uttalad båge, kan däremot en sådan felbedömning betyda att man missar målet helt.
Fältskytte
En annan tävlingstyp är fältskytte. Till skillnad från jaktskyttet skjuter man här alltid på runda, femringade tavlor.
Tavlorna finns i fyra olika storlekar: 20, 40, 60 och 80 cm i diameter. Skjutavståndet varierar mellan 5 och 60 meter.
Antalet tavlor och vilken tavla man skjuter på varierar beroende på tavlans storlek. Man skjuter dock alltid tre pilar per skjutstation.
Vid den minsta, 20 cm-tavlan, finns det fyra rader med tre små tavlor i varje. Här ska varje skytt skjuta en pil i varje tavla som tillhör sin egen rad. Fördelningen ser ut så här:
- A-skytten skjuter på rad 1.
- B-skytten skjuter på rad 3.
- C-skytten skjuter på rad 2.
- D-skytten skjuter på rad 4.
≈
20cm tapeter
Vid 40 cm-tavlorna är fyra tavlor uppsatta i en fyrkant. Varje tavla är märkt med bokstäverna A, B, C eller D, och varje skytt skjuter på sin tilldelade tavla:
- A-skytten: Skjuter på tavla A (överst till vänster).
- B-skytten: Skjuter på tavla B (överst till höger).
- C-skytten: Skjuter på tavla C (underst till vänster).
- D-skytten: Skjuter på tavla D (underst till höger).
40 cm tapet
Vid de större tavlorna på 60 och 80 cm är det endast en tavla uppsatt. Här skjuter alltså alla deltagare på samma mål.
Det är alltid tre mål av varje storlek, vilket innebär tolv mål totalt på ett varv. Vid en vanlig endagars tävling skjuter man ett varv med utmärkta avstånd (märkt bana) och ett varv med okända avstånd (omärkt bana).
Tavlan är femringad och det är möjligt att få 15 poäng per mål. Det maximala resultatet under en tävling blir därför poäng.
Tavelskytte Inomhus
Tavelskytte bedrivs året runt, både inomhus och utomhus, och är därför den vanligaste tävlingsformen.
Inomhus är avståndet 12 meter för ungdomar upp till 15 år, medan övriga skyttar skjuter på 18 meter.
Måltavlan (som kallas tapet inom bågskytte) och skjutavståndet varierar beroende på åldersklass och bågtyp:
| Åldersklass | Bågtyp | Avstånd | Tapetstorlek |
| Under 13 år | Alla | 12 m | 60 cm |
| Under 15 år | Tradd & Långbåge | 12 m | 60 cm |
| Under 15 år | Recurve, Compound & Barebow | 12 m | 40 cm |
| Under 18 år | Recurve, Compound & Barebow | 18 m | 40 cm |
Compound- och recurveskyttar skjuter oftast på en så kallad 3-spot-tavla. Det speciella med den är att tre små tavlor ryms på en och samma tapet. Dessa små tavlor är numrerade från 6 till 10, vilket innebär att en pil med sämre träff än sexan räknas som bom (eller miss i vardagsspråk).
Skyttar med Barebow, Tradd och Långbåge använder istället en ”vanlig” tapet med tio poängringar, fast i olika storlekar. Barebow skjuter på en 40 cm tapet, medan Tradd och Långbåge skjuter på en 60 cm tapet.
Tavlor Inne
Tavelskytte Utomhus
Utomhus används två olika tioringade tavlor: 80 cm och 122 cm i diameter.
Specialregel för Compound: Båda tavlorna har en speciell innertia för compoundklasserna. Denna innertia är hälften så stor som den ordinarie tian. Det innebär:
- 80 cm-tavlan: Innertian är 4 cm.
- 122 cm-tavlan: Innertian är 6,1 cm. Resten av den ”normala” tian räknas alltså som en nia för compoundskytten.
Avstånden varierar från 90 meter (som längst) ned till 20 meter (som de allra yngsta skjuter på).
FITA-Ronden (Full rond)
En full FITA-rond består av totalt pilar. Avstånden och tavlorna varierar beroende på klass:
| Klass | Avstånd (m) | Tavla |
| Män | 90, 70, 50, 30 |
122 cm på 90/70 m; 80 cm på 50/30 m
|
| Damer & Äldre Juniorer | 70, 60, 50, 30 |
122 cm på 70/60 m; 80 cm på 50/30 m
|
| Yngre Juniorer | 50, 40, 30, 20 |
122 cm på 50/40 m; 80 cm på 30/20 m
|
Det förekommer även tävlingar där man skjuter en halv FITA-rond.
900-Ronden
En populär tävlingsform är 900-ronden, där vuxna skyttar skjuter 30 pilar på en 122 cm-tavla på tre olika avstånd: 60, 50 och 40 meter. Denna rond har blivit populär av flera anledningar, bland annat för att skytten känner att den får högre poäng och för att tävlingen tar kortare tid att genomföra.
Ankring
Båghandens placering
Klasser
När du börjar skjuta är du nog ganska liten, du kanske är 10-12år. Du skjuter då i klassen HC/DC/HK/DK/HF/DF 10. Du skjuter på en 80 cm tavla inomhus på 12 meter, utomhus skjuter du på en 122cm tavla på 20 meter.
Året du fyller 13 år flyttas du upp en klass, du skjuter då i HC/DC/HK/DK/HF/DF 13, du skjuter nu på en lite mindre tavla, närmare bestämt en 40 cm tavla och detta gör du på 12 meter inomhus. Utomhus är det lite värre, här gäller det att skjuta avstånd från 5m och ända upp till 40m.
Klassen som man går upp till nästa gång man fyller 16 i kalender år är just HC/DC/HK/DK/HF/DF 16, nu blir avståndet längre både inomhus och utomhus, närmare bestämt 18m inne och ända upp till 90m för HC-klasserna. Klassiskt skjuter på max 60m, fristil herrar 90m, fristil damer 70m…..läs mer om detta i SBF’s stadgar.
De olika klasserna är enligt följande ålder: 10,13,16, 19, 40, 50, 60. För långbågar finns bara en klass och den delas inte upp efter kön. Man räknar kalenderåret när man ska upp i en klass, t ex är du 15 år, ska fylla 16, måste du flytta upp till 16-klassen även om du fyller år i december. Den första bokstaven i klassbeteckningen (H eller D) står för Herr respektive Dam. Den andra för typen av båge: Compound, Klassiskt och Fristil. Om det skulle stå Ha allra först så är det Handikappklass.
